Konstgräs kan vara mer hållbart i nordiskt klimat

En studie från Linköpings universitet visar att konstgräs ofta ger lägre miljöpåverkan än naturgräs. Återvunnet gummigranulat spelar en viktig roll i resultaten.

Valet mellan konstgräs och naturgräs är en återkommande fråga för svenska kommuner och idrottsanläggningar. En ny studie från Linköpings universitet ger ett fördjupat beslutsunderlag genom att jämföra de två alternativen ur ett livscykelperspektiv. Forskarna har analyserat miljöpåverkan från produktion, drift och avveckling över perioder på upp till 30 år, med särskilt fokus på förutsättningarna i nordiskt klimat.

Resultaten visar att konstgräsplaner i många fall har lägre samlad miljöpåverkan än naturgräs, särskilt vid hög nyttjandegrad. En avgörande faktor är underhållet. Naturgräs kräver kontinuerlig klippning, gödsling, dressning och luftning, ofta med bensin- eller dieseldrivna maskiner. Konstgräs har i stället ett mer begränsat underhåll, vilket minskar utsläppen under driftfasen.

– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg, doktorand vid Linköpings universitet och försteförfattare till studien.

En central del i konstgrässystemet är gummigranulatet som används som infill mellan plaststråna. Granulatet tillverkas av nermalda bil- och traktordäck och bidrar till både spelkvalitet och stötdämpning. I studien framhålls att konstgräsens miljöfördelar förutsätter att granulatet samlas upp och återanvänds samt att uttjänta mattor går till värmeåtervinning.

Användningen av återvunnet gummigranulat innebär att stora volymer uttjänta däck kan tas tillvara i en långlivad applikation. Samtidigt är framtiden för materialet osäker. Från år 2031 införs ett försäljningsförbud av gummigranulat på grund av dess bidrag till spridning av mikroplaster i miljön, vilket redan i dag påverkar planeringen av nya anläggningar.

– Det pågår försök med biologiskt nedbrytbara material i stället för gummigranulat. Men än så länge har vi inte hittat något alternativ. De biobaserade alternativen fryser på vintern och det blir som asfalt, säger Mikael Säberg.

Forskarna betonar att resultaten inte är entydiga och att flera faktorer måste vägas in vid val av plantyp. Användningsgrad, klimat och teknisk utveckling av både material och maskiner är avgörande. Elektrifierat underhåll av naturgräs kan minska dess miljöpåverkan, samtidigt som förbättrad insamling och återvinning av granulat kan stärka konstgräsets hållbarhetsprofil.