Däckåtervinningen ökar – men fler däck eldas upp
När Svensk Däckåtervinning nu publicerar sin årsrapport för 2018 syns två tydliga trender. Den ena är att den totala mängden återvunna däck fortsätter att öka – från cirka 90 000 ton förra året till 94 000 ton 2018. Samtidigt har mängden däckmaterial som går direkt till energiåtervinning ökat vilket går tvärtemot strävan att maximera materialets miljö- och samhällsnytta.
Däckgummi är ett högvärdigt material som har egenskaper som stötdämpar, isolerar, bullerdämpar och dränerar. Dessutom tål det riktigt tuffa tag, temperaturväxlingar och UV-strålning. Det erbjuder hög teknisk prestanda till ett rimligt pris.
Idag återanvänds dock endast en tredjedel av materialet medan två tredjedelar går till energianvändning. Andelen som går till cirkulär användning har minskat de senaste två åren, något som går tvärt emot samhällets behov av ökad cirkularitet för att minska uttag av resurser och påverkan på miljö och klimat.
– Vi verkar för ökad transparens vid användning av återvunnet däckmaterial och har också tagit fram kriterier för säker användning av materialet i olika tillämpningar, säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning. Även ökad spårbarhet, så att man kan följa materialet tillbaka till tillverkaren, är något vi arbetar för intensivt just nu. För en ökad återanvändning av tekniska material behövs dock fler livscykelanalyser vid upphandlingar och att jämförelser med nytillverkat – även biologiska – material sker på samma premisser.
En del av de återvunna däcken har tidigare använts som granulat på konstgräsplaner, en tillämpning som minskat betydligt efter de missuppfattningar som spridits kring kopplingen till mikroplaster i havet.
– Det finns välgjorda studier på hur mycket en konstgräsplan kompakteras vilket gör att man fyller på med granulat. Tyvärr har vissa aktörer satt likhetstecken mellan påfyllnad och spill, och därefter målat upp konstgräsplaner som en miljöfara. säger Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning.
Däckgummi har använts av människan i över hundra år och är ett av världens mest studerade material. Användningen på konstgräsplaner möjliggör att materialet kan cirkuleras om igen eftersom granulatet går att samla in efter att konstgräsplanen tjänat ut.
– I nya föreslagna rekommendationer från Stockholms Stad, SKL och Naturvårdsverket föreslår man att däckmaterial inte ska få användas alls till konstgräs. Helt utan vetenskaplig grund. Istället kommer oprövade lösningar utan miljöanalyser eller nytillverkade granulat av liknande typ användas vilket innebär 11-35 gånger så höga utsläpp av koldioxid och till större kostnad. Det är ett stort steg bakåt, både för regeringens strävan om ökad cirkularitet men framför allt för vår planet, säger Fredrik Ardefors.
